Teknik

Här finns information dels för arrangörer, dels för de mer allmänt teknikintresserade. Det finns många intressanta tekniska apsekter i detta projekt, och också mycket som är bra att veta för arrangörer. 

Projeketet kombinerar och förenar gammal och ny teknik. Orgeln och kabinetten, från 60- och 70-talet måste fungera ihop med effektmoduler och egenbygga datorer av idag. 

Uppställning

Orgeln placeras på ett podium i mitten av lokalen. Runtom placeras 4 lesliekabinett i hörnen på en tänkt kvadrat. Det kan vara hörnet på rummet men själv avståndet till orgeln bör inte vara mer än ca 5m.  

För mindre lokaler krävs ingen ytterligare förstärkning, men man kan behöva någon sorts ytterliare högtalare bredvid varje kabinett. Viktigt är doick att man behåller känslan av 4 separata ljudkällor. 

Publiken kan vara både innanför och utanför kvadraten. Ljudupplevelsen kommer fram oavsett. 

Orgel

Den orgel som jag använt hittills och planerar att använda är min Hammond B3, en vintageorgel från 1971. Det är den mest klassiska av alla Hammondmodeller, och möbelns utformning med dess svarvade ben är närmast ikonisk.

Jag har ägt denna orgel sedan 2010 och det var varit den som jag använt mest på konserter och inspelningar. Nuförtiden står den mest i studion, men vid speciella tillfällen, som t ex detta, får den åka med. 

Konceptet och uppställningen är dock inte beroende av en specifik orgel. 

https://andreashellkvist.com/organs/hammond-b3/

Kompabilitet

Dåtidens Hammondorglar och Lesliekabinett konstruerades med helt andra specar för vad vi har idag, t ex vad gäller signalnivåer och utformning av kontakter mellan orgel och leslien. Det har också varierat och utvecklats med åren, vilket gör att orglar och leslien från olika genreationer kan ha helt olika anslutningstyper. Jag har modifierat mina orglar och leslien så det är kompatibla, både med varann och med mer modern standard.

Styrning av kabinett

De roterande elementen i ett lesliekabinett drivs av två olika motorer, där den ena har en snabbare och den andra en långsammare hastighet. Med relän styr man vilken motor som är aktiv och då vilken hastighet snurren har. Om ingen motor är igång står allt stilla.

I mina kabinett har jag byggt in digitalkompatibla relän som kan styras med vilken typ av brytare som helst. Ett av delprojekten inför konserten på Katalin var att programmera en Arduinodator för att kunna styra kabinetten mer dynamiskt. Orgelns styrspak är kopplad till den, som i sin tur har olika program som kan köras med olika paramterar för att påverka kabinettens rotation. 

Utöver det har jag också byggt en app som går att köra i i en dator där jag då också kan styra rotationen direkt via en pekskärm.